JohnnyBuchwald.com

av Ove Lundqvist

I torsdags eftermiddag ringde de från Arkitektkopia och sa – eehhh det är ett lite problem, men ta det lugnt vi fixar det. Det var förstås det sista jag ville höra så här en vecka innan vernissagen, eftersom jag redan ligger efter i tidsplanen. Vad är det som har hänt frågade jag. Jo sa Jessika – dina bilder är repiga och de var repiga från leverantören men du får dem så du kan påbörja ditt arbete och vi gör nya på en gång.

Jag ska nämligen göra mina bilder på plexi och ha en vit akrylskiva som botten och montera dem på ställning av egen konstruktion Detta ska sedan bakbelysas och Arkitektkopia visste om detta. Som tur var kom de ”defekta” bilderna på fredagen som utlovats och jag for dit för att titta på dem. Visst var de repiga men jag kunde gott använda dem som prototyp, (demo) för att kunna bygga min ställning och lösa problemet med vit akrylskiva (opalskiva). Det ända kruxet var att det skulle behövas ett lager färg till, eftersom de ska belysas bakifrån. Jag fick numret till honom som gör dem och ringde dit och vi hade ett långt och givande samtal. Min oro var förstås misspass men han garanterade att det inte skulle kunna inträffa. Så han fick klartecken på ett lager färg till.

Jag jobbade min sista dag i fredags och kunde gå något tidigare för att hämta upp bilderna med bil. Hem på cykel, via revisorn för att lämna in papper och sedan ta bilen till Arkitektkopia. När jag hämtat plexibilderna åkte jag till en av stadens glasmästare för att måttbeställa vit akrylskiva. Jotack tjena, gå aldrig till en glasmästare en fredag efter 15:00 då har alla utom administration gått hem. Jaha då var det dags för McGyver och slå till igen. Jag var tvungen att lösa problemet innan helgen. Då kom jag på att Arkitektkopia har ju ljuslådefilm som förvisso är tunnare men skulle funka för att jag skulle kunna göra klart mitt arbetet under helgen.

Tillbaka till Arkitektkopia och fick omedelbar hjälp med tillskärning av ljuslådefilmen. Jag rullade ihop de fyra arken och tog mig så småningom hem.

Fredagskvällen spenderades åt tankesmedja för att komma på hur i hela friden jag skulle fästa ljuslådefilmen på plexiskivorna. Dubbelhäftande tejp – nej. Limspray hmmm kanske. Johan kom över med limspray så jag tänkte allt ge det en chans.

På lördagsförmiddagen åkte jag och min dotter upp på stan för att handla lite på Clas Ohlson för att sedan ta en glass på väg till mitt kontor, där jag skulle hämta lite A3 för att täcka den printade ytan när jag skulle limma. Väl hemma så gjorde jag en ”maskning” till den printade ytan och hoppades att det skulle bli bra. Men icke! Vis av erfarenhet säger jag. Limma inte en plexi med spraylim. Det var inte den mest briljanta idé jag haft. Lösningen blev att distanserna som sitter mellan plexi och vägg får hålla den vita ljuslådefilmen. Nu är den så pass tunn att det förmodligen kommer att sladdra lite (ytterst lite men tillräckligt för att reta upp mig). Men eftersom jag ska ha en 2-4 mm tjock vit akrylskiva så kommer detta att funka.

Söndagsmorgonen började jag med att åka till macken för att köpa T-röd och sedan åka hem och ta bort limrester på plexiskivorna. Det gick däremot mycket bra. Sedan testade jag min teori med distanserna och det funkade bättre än förväntat. Jag parkerade dem i soffan för sedan gå och käka frukost.

klicka på bilden för att se den i större format

Efter frukosten satte jag mig äntligen ner vid datorn för att kolla vilka bilder jag ska ha till min portfolio. Hmmm det där tog längre tid än jag ville. Jag fick ihop lite för många bilder men jag tror att efter en vända till ska det ordna sig. Jag måste få iväg bilderna till labbet under måndagen. Vid 09:30 ringde jag min kompis Magnus för stämma av när jag kunde komma över och fixa ställningen till bilderna. Ställningen är gjord i aluminiumprofiler som är måttbeställda. Det som är kvar att göra är borra och bygga ihop den. Eftersom Magnus har en pelarborr och dessutom är en klurig filur känns det rätt tryggt att åka dit.

Vid 15:30 kom Magnus och hämtade mig, plexibilder och delarna till ställningen. Sedan bar det iväg hem till honom och hans garage. Efter mycket mätande och klurande kom vi igång och då rullade det på rätt bra. Mätning borrning och byggande.

klicka på bilden för att se den i större format

klicka på bilden för att se den i större format

klicka på bilden för att se den i större format

Ställningen blev klar och det ser mycket bra ut och nu börjar väntan på de nya repfria plexibilderna. Under måndagen har jag en massa saker som måste göras och däribland skaffa material till min 3,5 meter långa panoramabild.

Mer om den i nästa blogg.

Mvh/Ove

av Ove Lundqvist

Den 29 november 2005 hade FotoMitt sitt första möte efter det att det gått ut med en inbjudan till mötet på Fotosidans forum. Uppslutningen var mycket bra. Ett 20-tal fotografer hade letat sig till Hamncaféets lokaler. Redan första mötet så togs frågan om utställning upp. Vi var några stycken som hade intresse av att gemensamt göra en utställning. Det är nu tre och ett halvt år sedan och först nu – eller i vintras – som det blivit realitet. Av många olika anledningar har det dröjt innan vi kom till skott med utställningen. Det har hänt mycket roligt och utvecklande inom FotoMitt sedan starten och tiden har bara rullat på. Jag har aldrig sett så mycket utveckling på så många på så kort tid – någonsin.

I höstas kom frågan om en gemensam utställning upp igen och nu kanske i en mer motiverad form. Vi var initialt en mindre grupp som spånade om hur ett eventuellt upplägg skulle kunna se ut. Vilka lokaler var aktuella, vad var syftet och hur skulle vi presentera oss.

Det svåra med att göra en utställning med många personer är att man måste hur ogärna man än vill inse att demokrati är bara ett fint ord och kan inte appliceras fullt ut. Om alla ”kockar” ska var överens innan beslut fattas (om allting) så kommer man inte framåt, så enkelt är det.

Så vi bildade små arbetsgrupper där var och en fick sina uppgifter. Den inte helt oväntat största ekonomiska posten var marknadsföring så en marknadsgrupp bildades. Eftersom jag jobbar på en reklambyrå blev det naturligt att jag och två till ingick i den gruppen. För att få ett grepp om hur mycket kostnader vi skulle få fick vi räkna in all marknadsföring, lokaler, dryck med mera till vernissage och andra små utlägg. När lokalen (Vasasalen på Örebro slott) var bokad kunde vi räkna ut hur många som fick plats att ställa ut, först då kunde vi fastställa kostnaden för varje enskild fotograf.

Nu var ekonomin satt och de 11 fotografer som ska ställa ut var klara, då var det dags för marknadsgruppen att göra en marknads- och aktivitetsplan samt dra upp riktlinjer för hur arbetsfördelningen ska komma att se ut.

Jag började omgående en omfattande process att ta fram en grafisk profil och bestämma var och hur utställningen skulle synas. Affischer, flyers, banners, annonser, infartsskyltar, informationstidningar med mera.

klicka på bilden för att se den i större format

Mitt uppe i denna process när material var framtaget får jag ett telefonsamtal från vår kassör Lotte som meddelar att utställningen är inställd pga. av den ekonomiska föreningen vi hyr av hade blivit avsagda sina lokaler på mycket kort varsel och utställningen var nu avblåst. Aldrig i helvete tänkte jag och ringde upp ”vår hyresvärd” för att reda ut det hela. Vi bestämde möte dagen efter och jag tog helt enkelt med mig det material som vi framställt för att visa att vi redan var igång. Jag och Mattias kom dit med intentionen att lösa problemet och vår hyresvärd var absolut med på att lösa problemet. Vi blev erbjudna en annan lokal på slottet plus att de var behjälpliga och tillmötesgående på saker och sätt vi inte förväntat oss, en stor eloge till Erik och Frida på Örebro slott, och ett stort tack. Så allt löste sig till det bästa till slut. Nu var utställningen på igen och arbetet fortskrider.

Nu håller alla som bästa på att fixa med sina bilder och marknadsföringen drar igång på allvar idag. Jag kommer att blogga mer om utställningen här, så håll ögonen öppna och fälj processen.

Ni är varmt välkomna 2-12 juli på Örebro slott.