Namnet Göran Segeholm har ni nog säkert alla hört någon gång. Göran är frilansfotograf och driver bland annat bloggen Multijournalist.se. Den före detta chefredaktören för tidningen Kamera & Bild är nu högaktuell med sin nya bok “Konsten att ta vinnande bilder”.
Jag har växlat några ord med Göran Segerholm och här får ni intervjun i sin helhet.
Hej Göran Segeholm, frilansfotograf och högaktuell med nya boken “Konsten att ta vinnande bilder”. Hur står det till?
Bara bra tack. Lite nervös kanske för att jag ska prata inför 300 åhörare på Fotomässan i helgen.
“Konsten att ta vinnande bilder”, det är verkligen en titel som ställer en del krav. Eller förväntningar kanske är bättre ord. Får vi se en bok som lever upp till dessa förväntningar?
De som har läst den hittills säger att de tycker det, men det är å andra sidan bara människor som jag känner. De kanske bara vill vara snälla. Jag är väldigt nyfiken på hur andra kommer att ta emot den.
Idén till boken föddes om jag fattat allt rätt, under den period då det var en del rabalder i samband med tidningen Kamera & Bilds tävling Grand Prix. Är det rätt uppfattat?
Ja, ett positivt rabalder. Jag fick kontakt med läsare som var missnöjda med resultaten i tävlingen, och det fick mig att börja tänka på de eviga frågorna om vad som är en bra bild och varför vi ser så olika på bilder.
En del av kritiken mot Kamera & Bild var kanske inte i första hand bilderna i sig, utan att man hade en tävling med bilder som läsaren inte förstod. Kommer vi i er bok att få en bättre förståelse för den här typen av bilder?
Absolut. Den som läser hela boken får en förståelse för vad det är som gör att människor ser ett värde i vissa typer av bilder. Men det gäller inte bara “svårförståeliga” bilder, utan alla typer.
Ni har tidigare varit chefredaktör för tidningen Kamera & Bild och gjorde då ett i mitt tycke mycket bra jobb. Var det ett svårt beslut att lämna den posten?
Det svåra var att överge gemenskapen på redaktionen. När fem, sex, sju människor trängs på tjugo kvadratmeter och jobbar mot ett gemensamt mål så kommer man väldigt nära varandra. Jag saknar dem allihopa fortfarande, de är sköna typer hela gänget.
På ett annat sätt var det lätt att fatta beslutet. Jag kände ett starkt behov av att göra något djupare och mer genomarbetat, som till exempel den här boken. Magasinsvärlden präglas av ett kommersiellt tänkande som ofta tvingar redaktionerna att arbeta väldigt snabbt och ytligt, och det är inte riktigt min stil. Jag är hellre lagom snabb och grundlig.
Även om ni som chefredaktör inte var helt osynlig så får jag ändå på något sätt känslan av att det var först när ni valde att gå er egen väg som den stora uppmärkamsheten riktades mot er. Hur ser ni själv på det?
Jag har inte tänkt på att det är så, så jag har ingen kommentar.
I och med er nya bok kan jag inte låta bli att fråga vad ni själv anser vara en riktigt bra bild. Vad behöver en bra bild för att ge det där lilla extra? Beröra.
Det där är en intressant fråga med många svar.
1) För att en bild ska beröra och bli ihågkommen av många människor måste innehåll, form och budskap utgöra en helhet som är omöjlig att dela. Ofta känner man att en bild har ett bra innehåll, men att formen kunde vara hämtad från vilken annan bild som helst.
Eller så ser man en bild där formen är intressant – till exempel för att ljuset, vinkeln eller någon bildbehandlingseffekt är särskilt bra – men att motivet lika gärna skulle kunnat vara något annat. När man ser en riktigt bra bild uppstår aldrig ens den tanken.
Det ska kännas som om just det innehållet och just den formen är ett perfekt par. De ska “gifta sig”, som det heter. Därtill måste betraktaren känna att innehållet är angeläget, att bilden väcker associationer, tankar och känslor som betyder något i ett större sammanhang.
2) För att helt kunna besvara frågan måste man veta något om hur bilden ska betraktas. Det är lite som att svara på vad som är en perfekt måltid. Tja, det beror sig på. Om vi har en helkvällsbjudning så kanske det bästa är en fin trerätters. Om vi är på fjällvandring är det kanske det är varm choklad och renklämmor.
Bilder fungerar precis som mat olika bra i olika sammanhang. Bilder som vi tittar på snabbt i tidningar, reklam, på nätet måste också vara enkla och gå fort att uppfatta. Bilder som ska hänga länge på ett och samma ställe får gärna ha lite mer detaljer och erbjuda fler möjligheter till tolkning.
3) På ett personligt plan kan nästan vilka bilder som helst beröra, beroende på betraktarens smak, erfarenheter och intressen. Jag berörs nästan av alla bilder som visar min familj, till exempel.
Om ni måste välja ut en bild som ni anser vara er bästa, vilken skulle det då vara?
Åh, det lika svårt att besvara som vilken är den bästa meningen jag någonsin skrivit. Det går inte att rycka bilder ur sitt sammanhang på det sättet. Men det är fegt att inte visa någon bild alls, så här är en som betyder någonting för mig.
Varför valde ni just den bilden?
Bilden föreställer min mammas knäppta händer. Jag frågade henne vad hon skulle be om ifall hon trodde att det fanns en Gud (hon är ateist) och hon svarade “medmänsklighet”. Och så tog jag bilden.
Jag tänkte att man skulle kunna göra så med många fler människor och få ihop en intressant serie som visar vad som är mest viktigt för oss människor.
Tack så mycket Göran för att ni tog er tid och lycka till med den nya boken!
Tack själv, och lycka till med bloggen.
Fler intervjuer hittar du här.



Jag ska absolut bläddra i boken. Slutade läsa kamera och bild pga att tävlingen fick så stor plats och jag tyckte den var så ointressant (tävlingen alltså) Tidningen gillade jag mycket innan dom började med tävlingen.