Göran Segeholm var på mig för en tid sedan om att jag inte har några intervjuer med kvinnliga fotografer. “Var är brudarna Johnny?” Tja, det kom då förslag från er läsare att ni ville se en intervju med Tammy Bergström. Så jag kontaktade Tammy och här får ni nu den i sin helhet.

Men ni får absolut inte glömma att kika in på Tammys hemsida, där hittar ni en lång rad helt fantastiska bilder! 

Hej Tammy Bergström alias macrodrottningen, hur står det till?

Hej på dig Johnny! Det är bra med mig, hoppas jag iaf?! Men jag är ingen macrodrottning, jag är bara jag )

Vem är Tammy Bergström? Berätta lite om dig själv.

Jag vem är hon?!  En som älskar djuren, som njuter av att få vara i djurens närhet… i deras ärliga och rättframma värld! En smått galen tokig människa som tycker om folk med hjärtat på rätta stället, folk med humor, men som är väldigt glad och nöjd att få tillbringa sin tid i djurens närhet, samt i vår vackra natur. Man får inte säga det jag säger nu, men då jag alltid säger min åsikt, på både gott och ont så vill jag faktiskt säga att jag är smått trött på min egen art ibland!

Och jag är hemskt trött på att enda sen jag var liten har det nästan vart fult att vara en vän av djuren, man ska inte försvara, känna, tycka något då det gäller djur, för då blir man direkt klassad som en militant galenpannan – det gör mig förtvivlad och ont och även upprörd så klart då jag alltid kommer vara en vän till djuren. Ibland undrar man om människan stagnerade i utvecklingen nånstans då den bestämde sig för att allt den gör – är rätt! SÅ, där har du mig i ett nötskal, jag följer mitt hjärta, säger min åsikt och tycker om när vi kan visa varann respekt!

Jag har förstått att du är en natur och djurälskare, vad är det i naturen som berör dig och får dig känna så mycket för den?

Friheten i naturen, det enkla, det okonstlade! Att få vara i djurens värld, att få vara delaktig, att få bli accepterad för den jag är, att få deras förtroende, är stort för mig. För i deras värld finns inte lögnen, skitsnacket, avunden, människans ord som inget värde har utan handling…oj, så svårt att förklara hur jag känner…på lika villkor kanske? Inga ord i världen kan få dem att känna förtroende för mig, utan det är bara min handling som visar vem jag innerst inne är. Liksom jag visar all min respekt för dem på alla sätt å vis.

Ett djur är så oskyldigt för mig, den står för så mycket av det jag värdesätter i livet. Deras godhet, mildhet, deras naturlighet – så svårt att förklara utan att göra en jämförelse med människan. Vi människor manipulerar, vi kan snacka omkull varann, vi kan med ord göra otroliga saker, vi tror vi sitter på högsta piedestalen och har makt över allt annat levande. Jadu Johnny, jag fixar inte gå in på den biten mer än att djur för mig är kärlek, precis som jag självklart känner kärlek för många medmänniskor och för alla de människor som vill varann väl, men som bryr sig om annat än sig själva bara – de som bryr sig om de vi har bestämt har mindre värde än oss själva – vi människor!

Du har ju kallats macrodrottningen och efter en titt på din hemsida så förstår man snart varför. Varför har du fastnat för macro?

Vet du Johnny, macro är nog den biten jag privat sysslar kanske allra minst med ) Men visst är det den biten jag mest synts med på fotosajter?! Ja, hur kom det sig? Jag skiljer mig ju lite från normen här när jag säger att jag vill ge djuren samma bild som jag vill ge människan, då jag vet att många anser att man inte ska ge djur mänskliga känslor m.m. och det kanske är rätt, med tanke på att djur många ggr är bra mycket klokare än människan enligt mig ;o) Förlåt, kunde inte låta bli!

Jag vet inte varför en liten mus inte skulle kunna avporträtteras på samma sätt som en människa? Vad vet jag om mamma mus går ut för att hämta mat till sina små barn? Vet du? Vet vi när dom kramar om varann? Eller måste man kramas för att visa kärlek?

Tänk om de kramas på annat vis då? För mig handlade macro om att sticka ut från det vanliga, att ej ha extremt närgångna bilder på fasettögon m.m. – utan för att ge den lilla världen sitt eget liv, så som jag såg på den – att se två myror sitta bredvid varann, kan vara kärlek, det kan också vara deras sätt att arbeta, det kan vara så mycket…men det är hur vi än vänder och  vrider på det, något i deras värld. Det är deras liv!

Får jag ge den lilla världen livet, så som jag kanske ser den? Har en liten myra kanske planer på sin väg han går? Ska Fröken Nyckelpiga ut på blomstersafari? Eller varför flyger hon iväg? Så det handla inte om närgångna bilder på en blomma,  eller ett bi, en myra, – utan en känsla jag ville förmedla från deras värld, vilket självklart även kan vara en blomma i en sommarvind. Det var väl på det viset det en gång började.

Den eviga frågan, som har så många svar. Vad är en bra bild för dig?

En bild som berör självklart. Den kan vara tekniskt totalt värdelös, jag bryr mig inte det minsta! Krigsfotografer är ju några av dem som med sina bilder berört mig massor. Även de som fotograferat djur som vi människor valt att exploatera, grymheten, sanningen! Men även bilder som får mitt hjärta att le.

Vilket är ditt bästa fotominne?

Får nog säga att det är min tid jag spenderat med sälarna den senaste tiden, många vackra minnen som jag alltid ska bära i mitt hjärta!

Om ni bara får välja ut en av era bilder som ni anser vara den bästa. Vilken skulle du då välja?

klicka på bilden för att se den i större format 

Varför valde ni den bilden?

För det första så har jag ingen sådan bild, man blir mätt på sitt eget, och vill inte se det! Och det här med bästa kan jag heller inte svara på….har bilder som jag vet är bra – men som inget säger mig, medan jag kan ha en usel bild på min f.d hund Sam som var mitt allt, som ger mig sååå mycket tillbaks, en blick jag aldrig får nog av. Men då du vill ha en bild, ahhh, vad ska jag ta?  Har faktiskt inte mycket att välja av här, för jag sitter vid min gamla dator då min nya fick en hårddiskkrasch efter exakt en månad – så det blir en på en Nyckelpiga i ormbunksvärlden.

Om du bortser från din kamera och optik, vad kan du inte vara utan när du går ut i skogen?

Jag har nog inget jag inte kan vara utan, men jag har många laster ) Så, drar till med Coca_Cola – original förstås!

Om du skulle ge ett tips till nybörjare som tycker det verkar spännande med macro, vad skulle det vara?

Ett tips är att försöka se omgivningen runt motivet – är det en vacker omgivning, något man önskar ha med i sin bild? Om inte, att man försöker hitta annan vinkel och utesluta. Annars är det just omgivningen som kan ge motivet känslan, iaf tycker jag det då jag gärna önskar omgivningen i mina macrobilder, för att visa livet där. En bild blir i mina ögon jättetråkig om jag endast fångat motivet, men ej tänkt på omgivningen.

Använder du ofta blixt när du fotograferar macro?

Nej, aldrig!

Vad händer i framtiden Tammy, har du något speciellt på gång? Ingen bok?

Jag vill en dag fånga en F5’a, det är en dröm. Böcker har jag faktiskt fått förfrågan om många gånger, men jag är totalt värdelös och vet inte hur man gör, sätter igång. Men visst finns tankarna där, har tankar på bl a två böcker som jag redan i mitt sinne vet vad dom ska handla om.

Tack så mycket Tammy för att du tog dig tid och lycka till i framtiden!

Du ska ha tack för att du önska ha med mig, och även tack för ditt engagemang i mailförfrågan om detta, och jag vill faktiskt be om ursäkt för att det tagit mig så lång tid att svara!

Fler intervjuer hittar du här.